Betydelsen av modekonsumtion för hur vi representerar och iscensätter våra identiteter spelar stor roll, men likaså frågan om vem som producerar dessa kläder — och under vilka omständigheter.

Därför är det inte överraskande att frågor som berör mode studeras av forskare som har sin bakgrund inom konst-, film-, litteratur- och teatervetenskap, företags- och nationalekonomi, sociologi, antropologi, etnologi, arkitektur, historia, juridik och designhistoria — för att nämna några discipliner.

Trots olika bakgrunder, olika förhållningssätt, olika metoder och teorier och en vitt spridd empiri, så utkristalliserar sig i denna bok tre centrala områden, teman eller ramverk vilka hinder samman de olika bidragen. Dessa tre områden är konsumtion, performativitet och modernitet.

Till exempel genomsyrar betydelsen av genus och kropp i modevetenskapliga analyser flera artiklar, med emfas på könet som performativt konstruerat. Den ständigt återkommande moraldebatten kring mode och dess konsumtion utgör vidare en viktig källa och bas för många av bidragen.

Moderniteten är central för de flesta studier som rör mode: mode så som vi idag förstår det formges och möjliggörs under 1800-talet via den visuella kultur och den konsumtionskultur som utbreder sig genom en allt mer tilltagande industrialisering och urbanisering. De tidiga akademiska resonemangen och analyserna av mode som fenomen fokuserade främst på konsumtionsaspekten — och därmed också på klassaspekterna.

Redan runt förra sekelskiftet vände sig sociologen Georg Simmel och ekonomen Thorstein Veblen mot den framväxande konsumtionsideologin och mot den nya överklassens så kallade iögonfallande konsumtion.Vi måste dock gå ännu längre tillbaka för att förstå varför modet får en sådan stor betydelse på den kulturella och ekonomiska scenen under 1800-talet.

Vilka var förutsättningarna för modets uppsving under moderniteten?

Om vi väljer att förstå mode som ett system där flera aktörer samspelar, bör vi också rikta blicken mot ekonomi, produktion, textiltillverkning samt teknologiska och industriella förutsättningar som avgörande faktorer.

Frågor kring mode, textilier och (lyx)konsumtion sysselsatte makthavarna i Sverige redan under 1700-talet.

Nyberg analyserar hur diskussionen kring yppighet och modet fördes, mot bakgrund av uppkomsten av den nya klassen av köpmän i Gamla Stan i Stockholm och hur denna definierade sig i kontrast till aristokratin, bland annat genom att inköpa nytillgängliga lyxvaror.

Han visar även på nationalekonomiska intressen i den dåtida lagstiftningen. Frågor kring överflödskonsumtion är också centrala i Orsi Husz artikel om DM-talets debatt kring massproduktion och »slit-och-släng«-mentaliteten. Hon placerar denna diskussion i ett historiskt sammanhang och riktar bland annat fokus mot konsumtionens emotionella aspekter och, vilket fortfarande diskuteras i våra dagar, de moraliska/moraliserande synpunkterna på förbrukning.

Här spelar inte minst genusfrågor en viss roll, med tanke på att överflödskonsumtion har konstruerats som en "feminin" angelägenhet — och ett feminint problem.