Vi vet att mode skapar värde, attraktion och skillnad och att det ligger till grund för det moderna identitetsarbetet. Mode kan också analyseras som ett sätt att kommunicera.

Under 1970- och 80-talen kom modets, och främst klädernas, kommunikativa egenskaper i fokus genom framväxten av det tvärvetenskapliga ämnesområdet "kulturstudier" eller "cultural studies". Det semiotiska perspektivet har genom företrädare som Roland Barthes fått ett stort genomslag inom modeområdet.

Barthes teorier om mode som språk utvecklades under 1950- och 60-talen. År 1967 utkom hans bok Systime de la mode, ett svårtillgängligt verk som många efterföljare försökt sig på att tolka. Begreppet semiologi är något som ofta förknippas med Barthes och kan förklaras som "kunskap om tecknen".

Barthes semiotiska analyser har i sin tur hämtats från Ferdinand de Saussures strukturalistiska lingvistik.

För att förstå modet måste vi förstå modets språk, menar Barthes.

Man behöver lära sig att förstå koden för att orientera sig i modesystemet. Här blir kläderna ett slags språk som vi kan kommunicera med. Genom hur vi ldär oss skickar vi meddelanden till andra om vilka vi är. Samtidigt förväntas vi kunna avkoda andras klädsel och förstå vad den kommunicerar.

Guttural studies har speciellt anammat det här perspektivet vad gäller identitet, kommunikation och mode. Här kan man relatera till några av medieforskaren Dick Hebdiges klassiska texter.

Genom att ge gamla, etablerade symboler en ny betydelse kunde till exempel punken genom att placera den triviala säkerhetsnålen i ett oväntat sammanhang kommunicera en helt egen stil som ifrågasatte kulturella stereotyper. I samband med kommunikationsperspektivet bör också Jean Baudrillards klassiska verk Le systi'me des objets från 1968 nämnas.

  Boken, som översattes till engelska först 1996 under titeln The system of objects, levererar en marxistiskt färgad kritik av det moderna konsumtionssamhällets varuvärld men lyfter också fram konsumenten på ett nytt sätt. Här blir konsumtion en aktiv relation mellan konsument, vara och samhälle.

För att denna relation ska bli möjligt krävs enligt Baudrillard en systematisk manipulation av tecken, signs. För att en vara ska kunna konsumeras måste den först bli ett tecken.

Varan symboliserar därför en ide om en relation. Det kan vara viktigt att dra sig till minnes att den marxistiska föreställningen om en vara bygger på att varan materialiserar kulturen på ett sätt som gör den säljbar och åtråvärd.

Ett sådant antagande bygger också på tolkningen av konsumtion som kompensation: vi köper inte längre det vi behöver utan de relationer vi eftersträvar.

#mode #skor

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Inser att jag haft alldeles för lite husmorstips på den här bloggen hittills. Eller jag och jag. Här är i alla fall en snubbe som gjort en video om hur man får sina converse skor skinande rena längst framme på nosen. Är osäker på om det verkligen beh...

Regelbrott är något som ständigt pågår i modets värld, en värld som är allt annat än lagom. Och ändå är den det.   Det ligger i själva förklaringen till varifrån ordet lagom kommer. Lagom är laget-runt; det kommer sig av vikingarnas vana att dri...

Christian Dior började sin bana som modetecknare och modellör; modellören är tecknaren som gör en vettig skiss som tillskäraren kan följa.   Hos modehuset Lelong lärde sig Dior konsten att skapa kläder. Det var också Lelong som ansåg att Dior var...

Det var egentligen bara det jag vill säga. Att få skor i julklapp, eller att ge bort dem, är lika självklart som att tomten har skägg. Men i år har jag faktiskt ingen aning om vare sig vad jag ska önska mig - och vad jag ska köpa till andra. Det är l...

Att det finns utrymme för så många kläddesigner idag krasst beror på att det finns så många kunder och att vi har så olika smak.   Att inte alla kläddesigner når toppskiktet och att så många inte klarar kommersen beror på det oerhört stora utbude...