En samtida social och manlig överklasskonsumtion av mode diskuteras av Östberg som studerar den så kallade nya maskuliniteten som förkroppsligas av subkulturen kring Stureplansområdet i Stockholms innerstad.

Utifrån konsumtionskulturteori som tittar på konsumenters beteenden analyserar Östberg hur denna nya maskulinitet konstrueras. Uppmärksamhet riktas bland annat mot den nya vågen av modemagasin för män (som typ Kingmagazine) samt internetsidor som ger förslag på hur en »riktig«, heterosexuell, överklassman bör vara i 2000-talets Sverige.

Frågor kring samtida konsumtion uppmärksammas även av Emma Lindblad. Strålkastaren i hennes bidrag riktas mot konsumtionen av jeans bland ungdomar i en svensk småstad. Genom att studera ett av efterkrigstidens mest spridda och mytomspunna modeplagg undersöker hon inte bara sina informanters relation till mode, utan även dess betydelse i ett bredare kulturellt och socialt sammanhang.

Lindblad reflekterar också kring vad det antropologiska perspektivet och dess specifika metod, som bygger på deltagande observation och intervjuer, har att erbjuda modevetenskapen. Ett återkommande argument är att klädsel måste förstås i relation till kroppen. Här är frågor kring genus och sexualitet av stor betydelse.

Enligt filosofen och genusvetaren Judith Butler är kön, genus och sexualitet inte någonting vi är eller har, utan någonting vi gör. Femininitet, maskulinitet, trans, homosexualitet, heterosexualitet, bisexualitet som sociala identiteter är resultatet av våra handlingar; det rör sig om upprepade kroppsliga handlingar och talakter.

Med sin bok Gender Trouble från vänder Budet på ett konventionellt antagande om att våra handlingar skulle vara ett uttryck för en förbestämd genusidentitet eller en sexuell identitet som är rotade i en biologisk, genetisk eller psykologisk kärna.

Istället är det handlingarna som skapar identiteten. Känslan att vara kvinna eller man, heterosexuell eller homosexuell är inte resultatet av biologiska faktorer eller kroppens anatomi, utan uppstår först när vi handlar på ett visst sätt.

Genom våra namn, våra kläder, våra sätt att prata, röra oss, genom våra fritidsintressen, etc. gör vi oss till kvinna eller till man. Butter utvecklar sitt poststrukturalistiska resonemang i den senare boken Bodies that Matter, där hon betonar vikten av att ta hänsyn till de konkreta kropparna:

If anything is discourse, what happens to the body?

If everything is a text, what about violence and bodily injury?

Butler försöker därmed att återinföra betydelsen av de materiella kropparna i studiet av sociala diskrimineringsmekanismer relaterade till kön, genus och sexualitet. Hennes skrifter har påverkat många akademiska ämnen, däribland modevetenskapen.