Direktlänk till inlägg 6 november 2013
Kriget präglade modet, som kännetecknas av enkelhet och allvar, det skulle vara praktiskt och bekvämt. Alla arbetsföra behövdes i produktionen under krigsåren, och kvinnornas oberoende ökade.
Damskorna skulle nu hålla för att arbeta och gå i.
Alltsedan de sista åren på 1930-talet var kraftiga skor med platåsulor och kilklackar moderna, rejält tilltagna till vardags. För den aktiva kvinnan fanns det skor med lägre klackar att välja på, till arbete och fritid. Bland annat blev moccasinmodeller populära, liksom skor med dragkedja (efter kriget).
Till fest var skorna något mindre kraftiga, nättare, och högre. Trots grovleken formgavs såväl sandaletter och skor med öppet tå- eller hälparti (slingback). När nu skorna i sig var väl tilltagna i formen började kvinnorna använda större skostorlekar, fötterna behövde inte längre trängas ned i för små skor eftersom små, smala fötter inte längre var ett eftersträvat ideal.
Under andra världskrigets råvarubrist tillverkades skor av de material som fanns att tillgå. Den svenska skoindustrinstartade tidigt en tillverkning av dessa poängfria eller poängbilliga (det behövdes inga eller få ransoneringskuponger för att köpa dem) surrogatskor, gjorda av papper, hampa, konstsilke, konstläder, återanvänt gummi, tyg, kork, trä och nyheten plast.
Surrogatskorna var ofta färgglada eller hade dekorativa perforeringar i ovanlädret, olika sätt att dölja att de inte var av bästa kvalité. Utländska designers intresserade sig mycket för de nya materialen, och i Paris hördes klappret av träkilklackar på gatorna.
Modeskribenter i Sverige skrev i positiva ordalag om de nya surrogatskorna, men de blev aldrig någon större försäljningssuccé. Konsumenterna satsade på att köpa kvalitetsskor, som höll bättre. De populära reptilskinnen ersattes även de under krigsåren av andra, likartade material.
Fiskskinn var slitstarkt, och en produktion av preparerade fiskskinn startade i Danmark och Norge. Dessa fanns i ett tiotal färger och såldes efter en tid också i metervara, passande till möbelklädslar och kläder. Importerade fiskskinnsskor från Danmark var poängfria. Skoransoneringen startade i april 1943.
För barnfamiljer kunde det vara svårt att få skokvoten att räcka till. En av föreskrifterna för skoproduktionen Gummit i uttjänta gummistövlar, galoscher och gymnastikskor kunde återanvändas och den som lämnade in dem till nyproduktion fick extra skopoäng, möjliga att köpa något nytt för.
För att spara på gummi och läder tillverkades damstövletter med skaft av tyg, gummistövlar kunde få sulor av trä och skaften på herrstövlarna gjordes kortare. De som behövde högre skaft på stövlarna eller flera par på grund av sitt arbete fick anhålla om detta.
Inser att jag haft alldeles för lite husmorstips på den här bloggen hittills. Eller jag och jag. Här är i alla fall en snubbe som gjort en video om hur man får sina converse skor skinande rena längst framme på nosen. Är osäker på om det verkligen beh...
Regelbrott är något som ständigt pågår i modets värld, en värld som är allt annat än lagom. Och ändå är den det. Det ligger i själva förklaringen till varifrån ordet lagom kommer. Lagom är laget-runt; det kommer sig av vikingarnas vana att dri...
Det var egentligen bara det jag vill säga. Att få skor i julklapp, eller att ge bort dem, är lika självklart som att tomten har skägg. Men i år har jag faktiskt ingen aning om vare sig vad jag ska önska mig - och vad jag ska köpa till andra. Det är l...
Att det finns utrymme för så många kläddesigner idag krasst beror på att det finns så många kunder och att vi har så olika smak. Att inte alla kläddesigner når toppskiktet och att så många inte klarar kommersen beror på det oerhört stora utbude...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 | 7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 |
22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|